Axelskadan-Kvällen då olyckan inräffade

Det är mer än ett år sedan jag skadade min axel men jag kommer ändå ihåg det ganska väl. Det var den 30 oktober, det var en lördag och jag var på fest. Festen var hos A inne i stan, han som har en egen bar i källaren. Det var en mycket bra fest, jag var glad och lycklig över att få träffa Y som bestämt sig för att hälsa på i Växjö efter att ha flyttat till Luleå. Stämningen var hög och humöret på topp, och jag hade nästan  snackat in mig hos en kille som kunde ta upp mig i ett flygplan som, om jag hade tur skulle få styra själv i en sekund eller två (: Värmen i den lilla källaren steg och jag tänkte att det nog skulle vara skönt att gå ut och svalka sig lite, så jag gick ut på garageinfarten. Där ut möts jag upp av en glad och förfriskad Y som glatt hoppar fram till mig för att ge mig en varm och mysig kram. Problemet är att jag inte alls är beredd på att kramen ska komma. Jag känner hur mina ben viker sig under mig och att jag faller…..sen minns jag inget mer på en stund. Jag vaknar upp på den blöta och kalla asfalten. Nån har ringt sjukvårdsupplysningen och de har skickat efter en ambulans. Jag känner en mkt stark smärta ifrån huvudet och jag blir omfamnad av J som sitter och håller i mig på marken medans jag gråter av smärta. Jag upprepar gång på gång att jag inte vill åka nån dum ambulans men de säger att jag varit avsvimmad så jag har inget val. När ambulansmännen hämtar mig har jag jätteont i huvudet och jag känner mig yr och konstig. Mina vänner förklarar för ambulansmännen vad som har hänt och redogör för hur jag fallit. Tydligen har jag fått två kraftiga smällar. Först mot betongväggens kant och sedan mot asfalten, och till råga på allt har jag haft Y över mig. Ambulansmännen undersöker mig och efter att ha lyst mig i ögonen med en ficklampa konstaterar de att det är lika bra att jag åker med till akuten eftersom att jag förmodligen fått en hjärnskakning. Väl på sjukhuset konstateras hjärnskakning så jag får stanna kvar i några timmar för observation, sen kommer pappa och hämtar mig. En liten rolig detalj är dock att det är den här natten som man ställer tillbaka klockan till vintertid så när klockan slår 03,00 börjar klockan snurra jättefort framåt. Jag har ju inte en tanke på detta när jag ligger i sjukhussängen utan jag tror ju att jag blivit riktigt snurrig i huvudet. Men som tur väl så var det ju inte så :p.

Dagen därpå ligger jag mest i soffan och har ont i huvudet. Nu börjar jag även känna att min axel börjar värka rejält men jag tänker att jag ändå ska till min sjukgymnast på tisdagen, alltså två dagar senare så om jag fortfarande har lika ont då så kan jag ju be han att titta på den.

Leave a Reply

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu